Kloster Seedorf, Benediktinskt nunnekloster i Seedorf, Schweiz

Klostret Seedorf är en benediktinsk kvinnogemenskap inhyst i en byggnad med en kyrka som uppfördes mellan 1695 och 1699. Helgedomen kombinerar en väggpelarstruktur med en kupolförsedd centralkor och utgör ett viktigt arkitektoniskt exempel från den eran.

Lazarithuset i Seedorf byggdes 1197, men klostrets exakta grundningsdatum är okänt och går troligen tillbaka till första hälften av 1200-talet. Munkklostret upphävdes 1413, och efter att många nunnor dött i pesten 1518 dog nunneklostret ut omkring 1526. År 1559 grundade benediktinnunnor från Claro i Ticino abbediet, som från 1642 stod under Einsiedelns andliga ledning.

Klostrets namn kommer från Sankt Lazarusorden, som här drev ett sjukhus för spetälska; systrarnas hus och brödernas hus bildade ett dubbelkloster. Högaltartavlan från 1598 av den Antwerpenfödde Denys Calvaert visar Lazarus uppväckelse, med Marta och Maria, abboten och abbedissan samt donatorn Jakob Arnold. År 2009 firade klostret sitt 450-årsjubileum.

Klostret tar emot gäster och de elva systrarna försörjer sig genom hantverk, jordbruk och gästfrihet. Den barockkyrka som invigdes 1700 är besökets medelpunkt; klostret ligger i Seedorf i kantonen Uri och gemenskapen firade sitt 450-årsjubileum 2009.

Detta är det enda nunneklostret i kantonen Uri, där sju systrar lever enligt Saint Benedicts regel. En sådan liten kontemplativ gemenskap är sällsynt i Alperna idag.