Lägern, Bergstopp mellan Aargau och Zürich, Schweiz.

Lägern är en kalkstenstopp som reser sig till 866 meter (2 841 fot) och utgör den naturliga gränsen mellan kantonerna Aargau och Zürich. Berget sträcker sig över flera kilometer och erbjuder tillgång från flera sidor genom leder av varierande svårighetsgrad.

Lägerns nordsluttning bröts för gips vid Gipsgruebe i Oberehrendingen från medeltiden; 1894–1902 bearbetades materialet av Zementfabrik Lägern. Vid Weiherboden (Otelfingen) och Baleeberen (Boppelsen) vittnar flera meter djupa gropar om flintbrytning under 4:e årtusendet f.Kr., ett av få exempel på förhistorisk gruvdrift i Schweiz. På 1600-talet blev Hochwacht en del av Zürich-regeringens militära larmsystem, som förband vaktposter som de på Uetliberg och Irchel.

Namnet Lägern skrivs också Lägeren och på dialekt "d Lägere". På Hochwacht finns sedan 1895 en utflyktsrestaurang intill en stor söderut vänd utsiktsplattform; den närbelägna radarkupolen drivs av Skyguide. Höjdleden över krönet är en del av Jurahöhenweg, en långvandringsled mellan Baden och Dielsdorf.

Flera markerade leder från 5 till 28 kilometer gör att besök kan anpassas efter olika tidsbudgetar och konditionsnivåer. Parkering finns vid olika startpunkter runt berget för enkel tillgång.

Lägerns kalksten innehåller ammoniter från jura, och geologen Casimir Mösch (1827–1898) gjorde berget till sitt främsta forskningsområde. I Gipsgruebe vid Oberehrendingen bröts gips sedan medeltiden och 1894–1902 bearbetades den av Zementfabrik Lägern; i det övergivna brottet syns fortfarande berglagrens veckning.