Lyskamm, Berg i Penninska alperna, Schweiz och Italien

Lyskamm är en fem kilometer lång kam i Penninska alperna på gränsen mellan Schweiz och Italien, med en östlig topp på 4532 m och en västlig på 4479 m, åtskilda av över en kilometer. Nordsidan är en 1100 meter hög isvägg ovanför Grenzgletscher, medan sydsidan reser sig upp till 500 meter ovanför Lysgletscher.

Östtoppen bestegs den 19 augusti 1861 av ett replag med sju engelsmän och en skotte under J. F. Hardy, åtföljda av sex schweiziska guider, bland dem Franz Josef Lochmatter från St. Niklaus, via Lisjoch och östkammen. Tre år senare gjorde Leslie Stephen, Edward N. Buxton, Jakob Anderegg och Franz Biener den första traverseringen av kammen och västtoppen. Den 9 augusti 1890 öppnade Ludwig Norman-Neruda tillsammans med Christian Klucker och J. Reinstadler nordväggsrutten.

Namnet Lyskamm betyder "Lys-kammen", efter Lysglaciären och Lysdalen på italienska sidan; det alternativa namnet Silberbast ("silverpackning") förekommer i källorna utan dokumenterad förklaring. Smeknamnet Menschenfresser ("människoätaren") kommer av de snööverhäng som rasat på kammen och dödat klättrare.

Klättrare kan nå berget via flera basstugor, inklusive Mantova Hut, Gnifetti Hut och Quintino Sella Hut, och förhållandena är vanligtvis bäst under de varmare månaderna. Förberedelser för höjd och alpina förhållanden är nödvändiga för ett säkert besök i detta bergsområde.

Norra sidan visar en brant isvägg ovanför Grenz-glaciären, medan södra sidan erbjuder en mycket svagare stigning från Lysgletscher. Denna kontrast gör berget intressant för klättrare av olika skicklighetsnivåer som söker olika rutter.