Gross Windgällen, Bergstopp i Uri, Schweiz.

Gross Windgällen når 3 187 meter i Glarusalperna och har branta klippväggar och flera glaciärer, bland annat Stäfelfirn på sydsluttningen. Den södra sidan domineras av glaciäris, medan nordvästra sidan är klippig och utan is.

Bergsguiden Josef Maria Tresch-Exer genomförde den första bestigningen 1848 och återvände tio dagar senare med Georg Hoffmann för en andra lyckad klättring. Dessa tidiga bestigningar markerar början på toppens dokumenterade klätterhistoria.

Namnet Gross Windgällen kommer från dialektordet Gälle, gellen, som betyder yla, skrika eller vissla — en hänvisning till toppens vindutsatta läge mellan Schächental och Maderanertal. Samma rot bär Chli Windgällen (2 986 m) två kilometer sydväst.

Normalvägen utgår från Windgällenhütte (AACZ) på 2 032 m, som nås från Golzern på 1 400 m vid sydsidan. Rutten korsar Stäfelfirn till östväggen, klättrar den upp till grad III och följer sedan nordryggen till toppen. Hela högalpenturen bedöms som ganska svår, så rep, stegjärn och tidig start krävs.

Vid foten av Gross Windgällens upp till 900 meter höga nordvägg ligger Seewlisee på 2 028 meters höjd. Med nio hektars yta och ett djup på upp till 20 meter är den Uri-kantonens största naturliga bergssjö.