Matterhorn, Berg i Schweiz och Italien

Matterhorn reser sig 4478 meter över gränsen mellan Schweiz och Italien och bildar en nästan perfekt pyramid med fyra branta sidor ovanför dalarna Zermatt och Breuil-Cervinia. Dess norra sida stupar direkt över Zermatt, medan den södra sidan vetter mot Italien, och båda sidorna visar bar klippa med smala ryggar som leder till toppen.

Edward Whymper ledde den första lyckade bestigningen i juli 1865, även om expeditionen slutade i tragedi när fyra klättrare dog under nedstigningen. Katastrofen utlöste debatt om farorna med bergsbestigning och gjorde toppen till en symbol för de risker som kommer med klättring.

Bergsguider i Zermatt och Breuil-Cervinia för vidare kunskap om rutterna genom familjelinjer som sträcker sig tillbaka mer än ett sekel. Du kan fortfarande se de gamla repen och verktygen i lokala bergklättringsmuseer, där bybor delar historier om de tidiga expeditionerna.

Klättringssäsongen varar från mitten av juni till mitten av september, då förhållandena är mest stabila och fjällstugorna håller öppet. De två huvudrutterna börjar vid Hörnli-hyttan på den schweiziska sidan och Carrel-hyttan på den italienska sidan, båda kräver teknisk skicklighet och acklimatisering.

Matterhorn består av två bergartspaket som ligger snett ovanpå varandra: den nedre delen upp till Hörnlihütte är penninsk, medan själva hornet hör till Dent Blanche-täcket, med ortognejs och metagabbro upp till axeln och högt metamorfa paragnejs ovanför. Den 13 juni 2023 störtade omkring 20 kubikmeter berg från en fristående klipppelare på Hörnligraten; raset hade förutsetts efter flera års övervakning och orsakades av smältande permafrost.