Seigneurie de Batiscan, Herrgårdsområde i Saint-Roch-de-Mékinac, Quebec, Kanada.

Seigneurie de Batiscan var ett feodalt godsområde på norra stranden av Saint Lawrence-floden, mellan Batiscan-floden och Champlain-floden i Mauricie, Quebec. Dess front mot floden var en halv lieue bred, men djupet nådde 20 lieues, förbi Saint-Maurice-floden, vilket gjorde det till det djupaste godset i Nya Frankrike. Brukarnas tomter låg i rader längs floden, och marken stiger norrut mot Saint-Narcisse-moränen.

Seigneuriet överläts till jesuiterna genom en notariehandling den 13 mars 1639, undertecknad i Paris av Jacques de La Ferté, abbot vid Sainte-Marie-Madeleine i Châteaudun. Upptagna i Trois-Rivières och oroade för irokesiska angrepp sköt jesuiterna upp odlingen; broder François Malherbe tog formellt området i besittning och lät mäta upp gränserna. Koloniseringen började 1666, efter en första utdelning av tomter 1665, och mellan 1665 och 1674 beviljade jesuiterna 79 koncessioner.

Seigneurialsystemet skapade en strukturerad social ordning där markägare och arrendatorer bildade sammansvetsade landsbygdssamhällen byggda på ömsesidiga skyldigheter. Lokalbefolkningen formade sina liv kring jordbrukets rytm och herrgårdens auktoritet, vilket gjorde dessa relationer centrala i vardagen.

Området ligger längs norra stranden av Saint Lawrence-floden i en zon som definieras av vattenvägar och flodslätter som historiskt underlättade tillträde och bosättning. Många av de historiska platserna är utspridda över ett stort område och nås via landsbygdsvägar, så besökare har nytta av att planera sin rutt i förväg.

Herrskapets norra gräns sträckte sig förbi Saint-Maurice-flodens källa, vilket gjorde det till det djupaste herrskapet i Nya Frankrikes herrskapssystem. Dess front mot Saint Lawrence-floden var bara en halv lieue, mellan floderna Batiscan och Champlain.