Onze-Lieve-Vrouw-Hemelvaartkerk, Gotisk sockenkyrka i Damme, Belgien

Onze-Lieve-Vrouw-Hemelvaartkerk är en delvis riven gotisk tegelkyrka i Damme. Det höga fyrkantiga tornet reser sig i våningar med parade spetsbågiga öppningar, medan långhusets mur fortsätter i en taklös ruin genomborrad av spetsbågar. Det bevarade koret, som under 1200-talets andra hälft gjordes om till ett hallkör, är ett av de äldsta i sitt slag i Flandern.

Omkring 1180 stod ett kapell helgat åt Vår Fru söder om Damme, troligen beroende av Oostkerke församling. Omkring 1210–1225 blev det en treskeppig tidiggotisk basilika med västtorn, och befolkningsökningen under 1200–1300-talen gav sidokorer och ett hallkör. Åren 1725–1727 revs långhus, tvärskepp och tornspira; koret och två långhusmurar behölls.

Kyrkan är vigd åt Marias himmelsfärd, och dess apostlastatyer från 1300-talet klarade sig undan geusernas plundring 1578. Även det sengotiska lektoriet, hugget 1555–1558 av stenmästarna Joos Aerts och Jan de Smet från Brygge, skonades. I dag hålls inga gudstjänster här.

Kyrkan ligger på ett inhägnat område sydväst om Dammes centrum, med kyrkogården i söder och kyrkplanen i norr. Långhuset och tvärskeppet revs 1725 och tornspiran 1727, så det finns ingen tornklättring; koret och sidokoren ses från marknivå. År 2018 hölls inga gudstjänster här.

Kyrkan bevarar ett sengotiskt korstaket (doksaal) som Bryggestenmästarna Joos Aerts och Jan de Smet utförde 1555–1558 och som klarade plundringen 1578. Dess nedre del byggdes in i den stora förhallen framför mittkoret som restes efter rivningarna 1725–1727.