Beguinage of Aarschot, Religiöst komplex i Aarschot, Belgien

Beguinaget i Aarschot är ett fragmentariskt bevarat beginagård i Aarschot, Flamländska Brabant, skyddat som monument. Dess bäst bevarade del, Sju smärtor (beginagården nr 15–19), består av tvåvånings långhus med sadeltak och takkupor från 1600-talet, i traditionell tegel- och sandstensstil med järnsandsten, korsfönster och rundbågade dörrar med ovala eller rektangulära överljus. Den tidigare slutna planen gick förlorad när Stationsstraat förlängdes och delade området i två delar; den södra delen, återuppbyggd med gamla material inklusive en gavelsten med inskriften ”A° 1636 14e mey” i hus nr 20, används idag som äldreboende.

Beguinaget grundades omkring 1259, då Henrik III av Brabant och Aleydis av Burgund skänkte sin lada och omgivande mark nära Vårfrukyrkan. En brand förstörde nästan allt 1543 utom avsnittet Sju smärtor; återuppbyggnaden började omkring 1600 och var klar 1635. Stiftelsen upplöstes 1797 under franska revolutionen, och anläggningen förstördes till stor del under andra världskriget.

Den sista beginen, Maria-Anna Jans, föddes i Messelbroek 1771, avlade sina löften 1794 och dog här 1856. Beginerna bodde först utspridda i staden innan de bosatte sig utanför den första stadsmuren nära Demer och försörjde sig på handarbete. Den södra delen, återuppbyggd med gamla material, används idag som äldreboende.

Den förlängda Stationsstraat skär genom området och delar i dag begijnhofet i två delar: den bevarade sträckan Sju smärtor (nr 15–19) och den återuppbyggda södra delen med gavelstenen "A° 1636 14e mey" i hus nr 20 ses var för sig. Den södra delen används i dag som äldreboende.

Den sista beginen, Maria-Anna Jans, föddes i Messelbroek 1771, avlade sina löften 1794 och dog här 1856. Anläggningen är bara fragmentariskt bevarad: förlängningen av Stationsstraat delade den tidigare oregelbundna femhörningen i två delar, och kvar finns raden Zeven Weeën, nummer 15–19.