16 Rue de la Loi / Wetstraat, Regeringsbyggnad i Bryssel, Belgien

16 Rue de la Loi är en nyklassisk byggnad i ljusgrå sten, uppförd 1782–1784 av arkitekten Louis Montoyer som tillflyktsort för Sankt Gertruds kloster i Leuven. Dess huvudfasad med tretton fack vetter mot Rue du Duc runt hörnet, medan adressen syftar på vagnsporten vid Rue de la Loi. En lägre vänsterflygel med balustrad och ett utskjutande entréparti med triangulärt fronton står intill ett högre kvaderhugget hörnblock; två flaggstänger sticker ut från fasaden.

Byggnaden uppfördes 1782–1784 av arkitekten Louis Montoyer och tjänade först som tillflykt för Sankt Gertruds kloster i Leuven. Åren 1815–1830 inhyste den Nederländernas utrikesministerium, och den belgiska staten köpte huset 1847 för sina ministerier. I september 1944 flyttade premiärminister Hubert Pierlot sina tjänster hit från nummer 18, och nummer 16 blev regeringens officiella säte.

Byggnadens namn hänvisar helt enkelt till dess gatuadress, vilket markerar dess roll som en del av Bryssels regeringslandskap. Förbipasserande lägger märke till dess dämpade närvaro i ett område starkt kopplat till belgisk politik.

Byggnadens interiör är inte öppen för allmänheten, eftersom den fungerar som en aktiv statlig anläggning. Besökare kan beundra den fina arkitekturen och stenfasadens detaljer från gatan medan de promenerar genom detta förvaltningsdistrikt.

2011, under Belgiens långa regeringsbildning, startade ett medborgarkollektiv ”Camping 16”, en uppmaning att slå upp ett virtuellt tält på nummer 16 i 100 dagar; två veckor senare hade webbplatsen över 140 000 campare. Huvudfasaden med tretton fack vetter i själva verket mot Rue du Duc runt hörnet, inte mot Rue de la Loi.