Franciscan monastery of Široki Brijeg, Franciskanklostret i Široki Brijeg, Bosnien och Hercegovina

Franciskanklostret Jungfru Marias upptagande i himlen ligger i Široki Brijeg och är det första franciskanklostret som byggdes i Hercegovina efter att osmanerna förstörde regionens kloster på 1500-talet. Kyrkan, som fullbordades 1905 efter en ritning av M. David, är 50 m lång och 26 m bred, med ett 32 m högt klocktorn. Massiva stenpelare av romanskt utseende skiljer mittskeppet från sidoskeppen, och altaret från 1978 bär motiv från medeltida stećci-gravstenar.

Hercegovinas franciskaner från klostret i Kreševo beslutade 1840 att grunda ett eget kloster i Široki Brijeg, ledda av Nikola Kordić, Anđeo Kraljević och Ilija Vidošević. Sultan Abdul Mejid gav tillstånd till bygget den 22 oktober 1845, och biskop Rafael Barišić invigde grundstenen den 23 juli 1846. Västra flygeln färdigställdes 1849, östra flygeln 1860, och 1901 tillkom ett gymnasium med seminarium.

Klosterkyrkan är vigd åt Jungfru Marias upptagande i himlen, och församlingen bytte namn till Široki Brijeg i maj 1847 av biskop Barišić. Högaltaret, som sattes upp 1978, bär motiv från medeltida stećci, och tabernaklet och predikstolen är verk av skulptören Ante Starčević. I vänstra sidoskeppet finns gravarna för fra Didak Buntić och biskop Rafo Barišić.

Kyrkan är 50 m lång, 26 m bred och klocktornet är 32 m högt. Långhuset skiljs från sidoskeppen av massiva stenpelare med romanskt utseende. I vänstra sidoskeppet finns gravarna för fra Didak Buntić och Rafo Barišić; i det högra graven för de bröder som dödades 1945.

Inskriptionsplattan ovanför klosterporten, förstörd av partisaner efter Široki Brijegs fall den 7 februari 1945, angav att hercegovinska franciskaner hade uppfört klostret och kyrkan från grunden den 23 juli 1846 under beskydd av Jungfruns upptagande i himlen.