Sankt Magdalena im Gschnitztal, Kapell i Gschnitztal, Österrike

Sankt Magdalena im Gschnitztal är ett litet kapell som ligger på en klipphylla högt ovanför en bergssluttning. Byggnaden ligger mellan två dalgångar och ser nästan ut som ett fågelbo som klamrar sig fast vid den branta terrängen.

Kapellet finns första gången dokumenterat 1307. Enligt en legend som nedtecknades 1766 i Gschnitz församlingskrönika grundade en adelsman det som botgöring sedan en snidad bild av den heliga Magdalena påträffats på platsen; en folksägen gör honom till en riddare från Schneeberg som stannade där som eremit. Vallfarten växte och fick gåvor av Tyrolens furstar, och kejsarinnan Maria Teresia skänkte 1000 gulden om året. Hennes son Josef II avskaffade vallfarten 1787; efter hans död blomstrade den igen, och bönder från Ellbögen och Patsch höll till 1938 bönevandringar för en god skörd.

Namnet kommer från en legend som nedtecknades 1766 i Gschnitz församlingskrönika: en adelsman som ville sona sina synder lät bygga en kyrka åt Maria Magdalena, och på den valda platsen hittades en snidad bild av helgonet; en folksägen kallar honom en riddare från Schneeberg som stannade där som eremit. Fram till 1938 höll bönder från Ellbögen och Patsch processioner här för en god skörd.

Kapellet ligger på 1661 m på en klippavsats, drygt 400 m över dalbottnen i Gschnitztal. Det nås via vandringsleder från Gschnitz och Trins eller via en via ferrata från Gschnitz; från Gschnitz leder en stig med 14 korsvägsstationer upp. Det tidigare eremitboendet intill kapellet används i dag som raststuga.

Inuti kapellet finns välbevarade väggmålningar från 1200-talet som låg gömda under puts i århundraden. Altaret visar ett modernt krucifix från mitten av 1900-talet, vilket skapar en intressant kontrast till de gamla freskerna.