Schloss Büchsenhausen, Slott i Innsbruck, Österrike

Schloss Büchsenhausen består av en västra flygel som Gregor Türing uppförde 1539 som ett tyrolskt Ansitz, en östra flygel som Wilhelm Biener lade till efter 1641 och en smal förbindelsebyggnad mellan dem. En mur med krenelering avgränsar den lilla gården mot gatan, och ingången är en portal från 1688 med två barockvaser, en sandstensstaty av Johannes Nepomuk och vapenskölden för familjen de Lama. I gårdens hörn står klocktornet med lökkupol, byggt omkring 1700.

Gregor Löffler lät byggmästaren Gregor Türing uppföra Ansitz 1539 intill familjens gjuteri, där klockor, kanoner och den första statyn till Maximilians grav hade gjutits. År 1605 köpte ärkehertig Maximilian III gjuteriet och Ansitz och arrenderade båda till kanongjutaren Heinrich Reinhart. Från 1686 ägdes det av riddarna von Lama, som lät bygga ut och barockisera det enligt ritningar av Johann Martin Gumpp den äldre; klocktornet tillkom omkring 1700 och kapellet invigdes 1698.

Sedan 1993 rymmer de östra tillbyggnaderna Künstlerhaus Büchsenhausen under Tiroler Künstlerschaft, använt för utställningar och presentationer och som ateljéer för skulptörer och målare. Namnet påminner om de „Büchsen” (kanoner) som gjuterifamiljen Löffler göt här från 1503.

Schloss Büchsenhausen ligger vid vägen från St. Nikolaus till Weiherburg i Hötting. Portalen från 1688, med två barockvaser, sandstensstatyn av sankt Johannes Nepomuk och de Lamas vapensköld, leder in till den lilla gården mellan västra och östra flygeln. Künstlerhaus Büchsenhausen håller till i de östra tillbyggnaderna, så kontrollera öppettiderna innan du besöker ateljéerna och utställningarna.

I östra flygeln finns sedan 1993 Künstlerhaus Büchsenhausen under Tiroler Künstlerschaft, som används för utställningar och som ateljéer för skulptörer och målare. Omkring 1990 diskuterades slottet som säte för ett alpmuseum eller ett „Haus der Alpen”. Det tillhörande gjuteriet var i drift till 1854.