Christuskirche, Protestantisk kyrka i Hallstatt, Österrike

Kristuskyrkan är en protestantisk församlingskyrka, uppförd 1859–1863 efter ritning av Münchenarkitekten Ludwig Lange i stället för bönehuset från 1785. Utvändigt nyromansk, invändigt en tvärkyrka: huvudingången mitt på södra långsidan, ekaltaret i en liten absid på norra sidan och en rundbågig arkad som skiljer ett smalare södra skepp med läktare från ett bredare norra skepp. Kyrkan har 550 sittplatser.

Den protestantiska gemenskapen byggde sitt första bönehus 1785 efter kejsar Josef II:s toleransedikt, även om den nuvarande byggnaden är från 1863. Denna konstruktion markerade en vändpunkt för en religiös grupp som hade mött betydande begränsningar under tidigare århundraden.

Kyrkan kallas också Christuskirche, Kristuskyrkan. Orgeln, som köptes 1810 från den katolska kyrkan i Ebensee, hade redan använts i bönehuset från 1785. Sedan 1977 ringer tre klockor med namnen Glaube, Hoffnung och Liebe här.

Kyrkan ligger en kort promenad från torget och erbjuder informationsskyltar på flera språk vid ingången under besökstiderna. Inuti är utrymmena kompakta och lätta att navigera, vilket låter besökare utforska interiören i sin egen takt.

De fyra klockorna levererades ett år för sent, 1864. Under första världskriget tvingades kyrkan lämna ifrån sig alla fyra klockorna och 35 orgelpipor, som ersattes med zinkpipor; klockorna från 1934 smältes ner igen 1943. Från 1977 ringer åter tre nya klockor med namnen Tro, Hopp och Kärlek.