Kalvarienberg, Bergstopp i Österrike

Kalvarienberg är en 606 m hög stadsberg väster om Bad Ischls centrum som som förberg till Katrin reser sig cirka 100 m över Traundalens botten. Den skogklädda toppen är ett strövområde, nås via Ischls korsväg upp till den barocka Kalvarienbergkirche. Norra sluttningen består av jurassisk Bunter Kalk, omkring 150 miljoner år gammal; vid norra foten rinner Maria-Louisen-Quelle fram med cirka 24 % salthalt.

Kalvarienberg har fått sitt namn efter den barocka Kalvarienbergkirche på sluttningen mot staden, dit Ischls korsväg leder. Redan på 1820-talet, när sommarvistelsen i Bad Ischl började, anlades små lustträdgårdar här, bland dem dr Brandts Belvedere (1828) och Eleonorens Einsamkeit, en favoritplats för grevinnan Eleonore von Fuchs. På nordsluttningen anlades Elisabeth-Waldweg 1899 till minne av den avlidna kejsarinnan Elisabeth.

Namnet syftar på den barocka Kalvarienbergkirche på stads sidan, dit Ischls korsväg leder upp. Redan under sommarvistelsens början på 1820-talet användes berget för rekreation: dr Brandt lät 1828 anlägga ett litet Belvedere, och grevinnan Eleonore von Fuchs hade en älsklingsplats här som kallades Eleonorens Einsamkeit.

Den skogklädda toppen ligger cirka 100 m över dalbottnen i Bad Ischl och nås via stigar från centrum; på stads sidan leder korsvägen upp till den barocka Kalvarienbergkirche. Längs nordsluttningen går Elisabeth-Waldweg, anlagd 1899 till minne av kejsarinnan Elisabeth. Vid norra foten, nära Falkensteiner stenbrott i stadsdelen Steinbruch, rinner saltkällan Maria-Louisen med cirka 24 % salthalt.

Den skogklädda toppen når 606 m, cirka 100 m över dalbottnen, som en förberg till Katrin (1542 m). Vid norra foten rinner Maria-Louisen-Quelle fram, en saltkälla vars vatten är omkring 10 000 år gammalt och håller cirka 24 % salt; källan har nyligen byggts om.