Schattenspitze, Bergstopp i Silvrettaalperna, Vorarlberg, Österrike

Schattenspitze är en 3 202 meter hög bergstopp i Silvrettagruppen i det österrikiska förbundslandet Vorarlberg. Den ligger på en kam som löper från Kleine Schattenspitze via Klostertaler Egghorn och Schattenkopf mot Schneeglocke. Norr om toppen ligger Schattenspitzgletscher, i sydost Schneeglockengletscher och i väster Klostertaler Gletscher.

Karl Blodig beskrev sin bestigning den 16 juli 1912 i Zeitschrift des Deutschen und Österreichischen Alpenvereins 1914; bland följeslagarna fanns målaren och alpinisten Edward Theodore Compton. De startade från Wiesbadener Hütte och behövde drygt fyra timmar, först söderut och sedan västerut över Ochsentaler-glaciären till Schattenlücke. Denna Blodig-rutt är i dag normalvägen, en högalpin klättring genom en ränna; Größl-rutten följer sydkammen och 1920 klättrade Otto Bauriedl ensam sydkanten för första gången.

Namnet syftar på bergets läge bland högre toppar som kastar skuggor över dess sluttningar under dagen. Besökare märker denna skuggeffekt särskilt under morgontimmarna när omgivande berg blockerar ljuset.

De flesta klättrare utgår från Wiesbadener Hütte bergsstuga på 2 443 meter och följer markerade stigar över glaciärterrängen. Varma kläder och specialutrustning är viktigt eftersom vädret ändras snabbt och marken i sig kräver teknisk skicklighet för att korsa säkert.

Karl Blodig beskrev sin bestigning den 16 juli 1912 i Tysk-österrikiska alpklubbens tidskrift 1914, och bland följeslagarna fanns målaren och alpinisten Edward Theodore Compton. Deras väg från Wiesbadener Hütte över Ochsentalerglaciären, nu kallad Blodigleden, tog drygt fyra timmar och är i dag normalvägen.