Mrzla Gora, Berg i Steiner-alperna, Kärnten och Solčava, Österrike och Slovenien

Mrzla gora är en 2 203 meter hög topp i Kamnikalperna som reser sig över Logardalen, Matk-cirkusen och Vellach Combe. Den österrikiska gränsen löper längs dess norra och västra kam. Ingen lätt väg når toppen: ansatsen från Matk-cirkusen är lång och utsatt, medan stigen från Okrešelj är tekniskt krävande över vittrande klippa.

Det första kända försöket på Mrzla gora gjordes 1876, då Robert von Lendenfeld och guiden Matijevec från Luče nådde den västra förtoppen via västryggen och gick ned i tron att de stått på toppen. 1877 försökte Karl Blodig två gånger och gav upp nedanför toppen på grund av dåligt väder; samma år nådde Johannes Frischauf, Piskernik och Matek toppen från Matkov kot. Statsgränsen löper längs väst- och nordryggen, och tillträdet var förbjudet till 1967 av politiska skäl.

Bergets slovenska namn, Mrzla gora, betyder "kallt berg". De tre dalgångar man närmar sig från har egna namn: Logardalen, Matk-sänkan (Matkov kot) och Vellach-sänkan (Belska kočna). Frischaufstugan vid Okrešelj, utgångspunkt för vägen till toppen, är uppkallad efter Johannes Frischauf, som nådde toppen 1877.

Flera markerade leder från båda länderna leder till toppen. Vår och sommar ger det mest stabila vädret och bästa förhållandena på stigarna. Dessa årstider gör klättringen säkrare med tydligare rutter och mer förutsägbart väder.

Det första försöket gjordes 1876, då Robert von Lendenfeld och guiden Matijevec från Luče nådde den västra förtoppen och gick ned i tron att de stått på toppen. Orsaken till misstaget är fortfarande oklar. Den egentliga toppen nåddes 1877 av Johannes Frischauf, Piskernik och Matek från Matk-sänkan.