Church of Spitz, Lower Austria, Katolsk sockenkyrka i Spitz, Österrike

Kyrkan i Spitz är en sengotisk hallkyrka med högt sadeltak och ett fyravåningars västtorn vars branta valmtak täcks av flerfärgade glaserade takpannor och anses vara Österrikes enda fullständigt bevarade senmedeltida polykroma torntak. Långhuset och det långa koret har tresprångiga spetsbågefönster med varierande masverk och trappade strävpelare, och runt kyrkan finns en medeltida försvarsmur med trappade stöd.

Ett kapell omtalas 1163; kyrkan blev församlingskyrka 1222/25 och 1229 nämns en präst i Spitz. Från 1238 till 1803 var den inkorporerad i klostret Niederaltaich och under prästen Johann Grienwald upphöjdes den till prosteri. Det sengotiska långhuset byggdes från 1300-talet till 1517.

Kyrkan är vigd åt sankt Mauritius och var också vigd åt sankt Godehard; ett kapell här omtalas 1163 och en präst i Spitz 1229. Från 1238 till 1803 var församlingen inkorporerad i klostret Niederaltaich och upphöjdes under prästen Johann Grienwald till ett prosti. I långhuset bär reliefhuggna slutstenar vapnen för Spitz och Niederaltaich.

Kyrkan ligger vid Kirchenplatz i den östra delen av Spitz, inte vid Donaus strand. Runt den finns en medeltida, tidigare försvarsmässig ringmur med trappstegsformade stödpelare och stora obearbetade stenblock. Det fyra våningar höga västtornet bär Österrikes enda helt bevarade senmedeltida polykroma torntak.

Det fyra våningar höga västtornet är täckt med flerfärgade glaserade takpannor och anses vara Österrikes enda fullständigt bevarade senmedeltida polykroma torntak. Ovanför dess fasade spetsbågeport är en huvudskulptur inmurad, och tornets bottenvåning har kryssribbvalv med en slutsten av rosett och maskansikte.