Ober St. Veiter Pfarrkirche, Församlingskyrka i Hietzing, Österrike

Ober St. Veiter Pfarrkirche är en senbarock katolsk kyrka vid Wolfrathplatz i Hietzing; kärnan är gotisk från tiden då den ingick i en försvarskyrka, och den står på rester av en sluttande gotisk stödmur av råsten. I nordväst är den sammanbyggd med det före detta ärkebiskopspalatset. Långhuset byggdes om 1742–1745 av Mathias Gerl med kvarhållen kor, torn och delar av långhuset; högaltaret från 1745 bär en altartavla av sankt Vitus martyrium av Fra Agostino a San Luca.

Församlingskyrkan i Ober St. Veit finns dokumenterad som församlingskyrka 1260 och 1298; långhusets kärna är gotisk och var en del av en försvarskyrka. Den övergick till Dompropstei St. Stephan 1365 och till stiftet Wien 1480. En brand skadade kyrkan 1529, den återställdes 1660 och skadades igen 1683. Mathias Gerl byggde om den 1742–1745 under kardinal Sigismund von Kollonitz och behöll koret, tornet och delar av långhuset.

Kyrkans skyddshelgon firas under namnet ”Maria, Zuflucht der Sünder und St. Veit”, en dubbel invigning som präglar den lokala fromheten. Högaltaret från 1745 bär en målning av den helige Vitus martyrium av Fra Agostino a San Luca; sidaltarna visar Marie himmelsfärd och den helige Josefs ära av Gaetano de Rosa från 1744.

Kyrkan ligger vid Wolfrathplatz i Ober St. Veit och är i nordväst sammanbyggd med det före detta ärkebiskopliga slottet. Kryptan under koret, som murades igen 1904, är sedan inredningsrenoveringen omkring 2000 åter nåbar från huvudgången. Dopkapellet från 1994 nås både inifrån kyrkan och via en glasad förbindelse från ingången.

Kryptan under koret murades igen 1904 och blev först vid inredningsrenoveringen omkring 2000 åter tillgänglig från huvudgången. Dopkapellet från 1994, ritat av Hermann Bauer, har ett trappat trätak vars förhållande mellan tak- och vägghöjd följer gyllene snittet, golv av grekisk marmor och ett altare av Wachau-marmor med tolv apostlafigurer i relief av Peter Niedertscheider.