Laurentiuskirche, Gotisk församlingskyrka i Bludenz, Österrike.

Laurentiuskirche är en gotisk kyrka på höjden intill det barocka slottet Gayenhofen ovanför Bludenz. Det väldiga östorienterade långhuset med indraget kor återuppfördes efter stadsbranden 1491 och invigdes 1514, och förlängdes 1742–1743 av arkitekten Andreas Schmidt. Det 48 meter höga tornet, rest 1667–1670 efter en plan av jesuitpatern Maximilian von Lerchenfeld, bär stenbyster av de fyra evangelisterna och en åttkantig överdel med lökkupol.

Här fanns möjligen redan 806 en karolingisk egenkyrka, som 940 övergick till stiftet Chur. 1300-talsbyggnaden återuppfördes efter en stadsbrand 1491–1514, och det gotiska långhuset som invigdes 1514 förlängdes av arkitekten Andreas Schmidt 1742–1743. Tornet restes 1667–1670 efter en plan av jesuiten Maximilian von Lerchenfeld.

Kyrkan är moderkyrka för dekanaten Bludenz-Sonnenberg och Montafon. Bland dess klockor finns Zwölfe- eller Susannaklockan från 1506 och Laurentiusklockan från 1545, vilka båda skonades från nedsmältning under de två världskrigen. Korsvägsstationerna målades av Anton Jehly 1888.

Kyrkan ligger ovanför staden intill det barocka slottet Gayenhofen och nås från slottet genom en murvalvbåge. En övertäckt trappa som börjar vid Oberes Stadttor och stadsmuseet leder upp i två vinklar; den byggdes 1694 och förnyades 1840. Den andra trappan i väster är från 1830, och ytterligare en öppen trappa börjar mellan husen Herrengasse 9 och 13.

Två av de tre klockorna undgick nedsmältning i båda världskrigen eftersom deras ålder gjorde dem för värdefulla. Tolvklockan, gjuten 1506 i Biberach, väger 2 000 kg; den mindre Laurentiusklockan är från 1545. En fjärde klocka har saknats sedan andra världskriget.