Kulmberg, Bergstopp i Steiermark, Österrike

Kulm är en bergstopp som reser sig inom bergskedjan Randgebirge, belägen mellan Stubenberg och Puch bei Weiz i Steiermark. Terrängen består till stor del av skogsbeklädda sluttningar med utspridda ängar och klippformationer synliga i landskapet.

Bebyggelsen på Kulm går tillbaka till kopparåldern, belagd 1977 genom keramikfynd av utgrävaren Diether Kramer vid Joanneum i Graz. Under yngre bronsåldern (900–700 f.Kr.) befästes topplatsån med en jordvall och terrasser för 300 invånare. En fibula från omkring 400 f.Kr. är ett av de äldsta bevisen på keltisk närvaro i Steiermark, och på 100-talet f.Kr. uppfördes ett keltiskt oppidum med mur och stor port på toppen.

Friluftsmuseet Kulm-Keltendorf, inrättat efter utgrävningarna som började 1977 och flyttat längre ned på sluttningen 1999, återger tio byggnader i en keltisk bosättning. Historikern Titus Lantos leder presentationen av kelternas levnadssätt och boende på toppen. Namnet Kulm, belagt som Chulm 1396, kan komma från urslaviska *chlm eller latinets culmen och syftar på bergets konform.

Rutterna följer skogsstigar och grusvägar, som varierar i svårighet beroende på vald led. Vandring är trevligast under varmare månader när stigarna är torra och väl underhållna.

Gränsen mellan distrikten Weiz och Hartberg-Fürstenfeld går rakt över toppen, så en besökare kan stå i två distrikt samtidigt. Österrikes armé använder också Kulm som en av sex platser för mobil radar inom Goldhaube-systemet; vid insatser stängslas antennområdet in men toppen går fortfarande att nå.