Parish church of St. Gallus, Församlingskyrka i Bregenz, Österrike

S:t Gallus församlingskyrka är en barock katolsk kyrka på en terrass i stadsdelen Dorf i Bregenz, ovanför Thalbachdalen. Ett mäktigt sengotiskt västtorn med svängt gavelparti och lökkupol står framför ett brant sadeltak med låga sidokapell och ett indraget kor. Inuti bär det treskeppiga långhusets flacka tunnvalv på murar med stuckkapitäl.

En romansk kyrka stod här från andra halvan av 400-talet; när Columbanus och Gallus vistades i Bregenz år 610 fann de den förstörd och vigde den åt sankta Aurelia. Kyrkan nämns 1079 vid grundandet av Mehrerau kloster, och 1380 invigdes den enskeppiga byggnaden med kvadratiskt kor. Efter en brand 1477 uppfördes ett nytt kor med 3/8-avslutning och ett västtorn, invigda 1480; Franz Anton Beer byggde om interiören 1737.

Kyrkan är vigd åt sankt Gallus, den irländska munken som omkring 610 vistades i Bregenz tillsammans med Columbanus och fann en förstörd kyrka där. Inredningen påminner om den tidens gynnare: högaltaret från 1746 av Abraham Bader visar Gallus bland sina figurer, och Maria Teresia, som skänkte 1500 gulden till det, sägs ha lånat sina drag åt herdinnan i målningen av Jesu födelse.

Kyrkan står på en terrass vid Kirchplatz i stadsdelen Dorf, sydost om gamla stan, på mark som sluttar ner mot Thalbach och stiger mot Gallusstift och Gebhardsberg. Framför västfasaden ligger ett sengotiskt torn vars bottenvåning bildar en välvd förhall.

Kyrkan ligger på en terrass ovanför Thalbachbäcken, mellan Gallusstift och Gebhardsberg. Utgrävningen 1973 frilade under golvet en tidigromansk rektangulär byggnad och en treskeppig föregångare. Silveraltaret, omkring 40 silverföremål mestadels från Augsburgverkstäder, förvarades länge i sakristian och ställdes upp framför högaltaret endast vid särskilda tillfällen; sedan 2010 står det i vänstra sidokapellet.