Wertheimsteinpark, Offentlig park i Döbling, Österrike

Wertheimsteinpark omfattar cirka 62 500 m² i Oberdöbling, öster om Döblinger Hauptstraße, och sluttar brant mot Heiligenstädter Straße och Donaukanalen. Den ojämna terrängen följer den forna Krottenbachdalen; bäcken överbyggdes mellan 1893 och 1930, och i parken finns kvar en liten källmatad damm med utloppskanal. På sluttningarna växer gamla och exotiska träd.

1833 köpte textilfabrikanten Rudolf von Arthaber Tullner Hof och lät 1834/35 bygga Villa Wertheimstein med privat trädgård och Österrikes första palmhus av borgerligt ursprung. Efter hans död köpte Leopold och Josephine von Wertheimstein egendomen; deras dotter Franziska testamenterade villa och park till Wien under villkoret att parken alltid ska förbli offentlig grönyta. Parken öppnades för allmänheten den 20 juni 1908.

Villan, som nu rymmer Döblings distriktsmuseum och ett vinmuseum i grannhuset, bär namnet efter Leopold och Josephine von Wertheimstein, vars litterära salong drog till sig författare som Eduard von Bauernfeld och Ferdinand von Saar. En minnessten berättar att deras dotter Franziska 1907 testamenterade parken till Wien på villkoret att den för alltid ska förbli offentlig grönyta.

Parken ligger öster om Döblinger Hauptstraße och sluttar brant mot Heiligenstädter Straße och Vorortelinie; stigarna följer sluttningen, så räkna med höjdskillnader. Dammen som matas av naturliga källor och dess avrinningskanal är det sista som återstår av Krottenbach, som överbyggdes mellan 1893 och 1930. I villan finns Döblings stadsdelsmuseum, i grannhuset ett vinodlingsmuseum.

1959 anlades i parken Centraleuropas första trädgård för blinda besökare, efter förebilder i Brighton och Edinburgh; de flesta av dess inslag har sedan tagits bort. Parken har också en byst av författaren Ferdinand von Saar av Franz Seifert (1914) och en byst av Julius Schlegel (1975), som räddade konstskatterna i Montecassino.