Burg St. Petersberg, Borg i Silz, Österrike

Petersbergs slott är en högt belägen borg på en långsträckt klippkam på 730 m, bara omkring 70 m över Inndalens botten väster om Silz. De av glaciären slipade sluttningarna gjorde ett anfall svårt, och intill ligger en konstgjord damm som fylls av två bergsbäckar. Anläggningen är centrum för Engelwerk.

Slottet byggdes omkring 1244 av greve Ulrich av Ulten på äldre grundmurar och omnämndes första gången som castrum meum novo domus in Intal. 1263 framträder det som castrum in monte sancti petri, och under Meinhard II blev det administrativt säte för Inndalen mellan Roppen och Rietz, Miemingerplatån och Ötztal. 1893 förvärvade kejsar Frans Josef I slottet och lät återuppbygga det efter en brand; sedan 1979 tillhör det Heliga korsets kanikorden.

Slottets kapell, invigt åt Sankt Petrus, är dokumenterat redan 1299, då prästen i Silz fick fyra Yhren vin för att läsa mässan där. Sedan 1979 är slottet centrum för Engelwerk, en katolsk gemenskap som ger platsen dess nuvarande religiösa användning.

Slottet ligger på 730 meters höjd, bara 70 meter över Inndalens botten, på en klipprygg vid en tidigare damm. Vägen upp från dalen är kort och lätt, men de av glaciären slipade sidorna är branta och ger dåligt fäste. En rik källa och två bergsbäckar förser den konstgjorda dammen som under århundraden drev kvarnar och ett sågverk nedanför slottet.

Utgrävningar inom slottsområdet har avslöjat keramikfynd från förhistorisk tid, vilket visar att människor använt denna kulle i många tusentals år. Dessa fynd tyder på att platsen hade betydelse långt innan den medeltida fästningen byggdes.