Schrammacher Spitze, Bergstopp i Zillertal-alperna, Österrike

Schrammacher är en 3 410 m hög topp i Tux-ryggen i Zillertal-alperna, den näst högsta efter Olperer. Dess symmetriska pyramidform och branta plattvägg mot nordväst dominerar dalgången Valser Tals övre del, medan tre glaciärer – Alpeiner Ferner, Oberschrammacher Ferner och Stampflkees – hänger på dess flanker.

Första bestigningen gjordes den 19 augusti 1847 av Salzburgsmeteorologen och teologie professorn Peter Karl Thurwieser tillsammans med Mayrhofenguiderna Georg Lechner ("Schneider-Jörgl") och Jakob Huber ("Gainer-Jakl"), över sydryggen från en alp norr om Pfitscherjoch. Bestigningen 1874 av Maurice de Déchy och Hans Pinggera angavs länge som den första; felet rättades 1901. Fritz Drasch och Johannes Lechner klättrade nordvästväggen den 25 september 1895, och Hermann Buhl ledde dess första vinterbestigning 1951.

Namnen på förstabestigningens guider lever kvar som smeknamn i Mayrhofendialekten: Georg Lechner kallades "Schneider-Jörgl" och Jakob Huber "Gainer-Jakl". Peter Karl Thurwiesers bestigning 1847 med dessa två lokala guider publicerades samma år men glömdes bort; först 1901 rättade alpklubbens tidskrift historien, sedan Moritz von Déchys klättring 1874 länge angetts som den första.

Klättrare bör förvänta sig tekniska utmaningar och bära lämplig utrustning för rutten. Väderförhållandena på denna höjd kan ändras snabbt, så noggranna förberedelser är nödvändiga.

Förstabestigningen av nordvästväggen den 25 september 1895 av Fritz Drasch och Johannes Lechner föregick intresset för stora nordväggar från 1920-talet med decennier. 1951 ledde Hermann Buhl den första vinterbestigningen av väggen.