Domkyrkan i Graz, Gotisk katedral i Innere Stadt, Graz, Österrike

Graz domkyrka är en sengotisk hallkyrka av tegel och kalksten: ett brett mittskepp med två smalare sidoskepp under ett sammanhängande tak, åtta åttkantiga pelare som bär valven och en barock orgelläktare längst bak. Exteriören är till stor del vitkalkad, och västportalen från 1456 är dess mest utsmyckade del. Inuti lyser höga fönster med klart glas och mörk stenspröjs upp mittskeppet, och högaltaret i ådrad marmor (1730–33) har en målning av sankt Egidius.

Kejsar Fredrik III beordrade 1438 en fullständig ombyggnad av en kyrka helgad åt Sankt Egidius, samtidigt med sitt nya slott i Graz; den gotiska byggnaden var till stor del färdig omkring 1464. År 1577 överlämnade ärkehertig Karl II kyrkan till jesuiterna, som modifierade den i barockstil. År 1786, under Josef II:s reformer, upphöjdes den till katedral för det nya stiftet Graz-Seckau, med Joseph Adam Graf von Arco som förste biskop.

Katedralen är vigd åt Sankt Egidius, Graz skyddshelgon, och församlingen firar invigningsdagen den 1 maj, ett datum knutet till kejsar Fredrik III:s marknadsbrev från 1441. Från 1577 till 1773 användes kyrkan av jesuiterna, vars symboler finns snidade på 1700-talets predikstol och korstolar. Paola Gonzagas två elfenbensinlagda brudkistor, som jesuiterna återanvände som relikvarier, står vid korbågen.

Byggnaden ligger i gamla stan och är lätt att nå till fots, med regelbundna besökstider under dagtid. Besökare bör veta att interiören kan vara stängd under religiösa ceremonier, så det är bra att kolla i förväg.

Paola Gonzagas två elfenbensinlagda brudkistor, gjorda till hennes bröllop, återanvändes senare av jesuiterna som relikvarier för martyrer och står nu på piedestaler vid korvalvet. Korsfästelsetavlan från 1457 av Conrad Laib från Salzburg, återfunnen i fragment, finns i katedralen.