Dachstein Formation, Kalkstensformation i norra Alperna, Österrike

Dachsteinformationen är en triassisk karbonatsekvens upp till 1800 m mäktig, uppkallad efter Dachsteinmassivet i Salzkammergut, dess typlokal, och först beskriven av Friedrich Simony på 1800-talet. Den delas i välskiktad kalksten med lager från meter till tiotal meter och en massiv revfacies med ooider och revfragment. Skiktningen ger många klippväggar en trappstegsformad profil som syns på långt håll.

Formationen utvecklades under sen trias, för miljontals år sedan, när ett grunt hav fanns här. Under denna tid ackumulerades skal, skelett och andra lämningar av havsdjur och komprimerades så småningom till sten.

Namnet kommer från Dachsteinmassivet i Salzkammergut, typområdet där Friedrich Simony beskrev bergarten på 1800-talet. Den rytmiska växlingen av lager, synlig i stora klippväggar, kallade Alfred G. Fischer Lofer-cyklotem efter blottingarna i Loferbergen.

Formationen är en bergartsenhet, inte ett anlagt område med markerade leder eller grottor öppna för besökare; typområdet är Dachsteinmassivet i Salzkammergut. Bra blottningar av den lagrade kalkstenen finns i Loferbergen, där Alfred G. Fischer först beskrev Lofer-cyklotemerna. Lagringen syns bäst på stora bergväggar, där enskilda lager urskiljs på långt håll.

Musslan Megalodus (ofta kallad Megalodon) kan bli 20 cm bred och är ett vanligt fossil i Dachsteinkalken. Blottningarna i Norra kalkalperna är en klassisk paleontologisk lokal tack vare sin exceptionellt diversifierade norisk-rhätiska revfauna; enbart i revramen har över 50 arter identifierats.