Zuckerhütl, Bergstopp i Stubaialperna, Österrike.

Zuckerhütl är ett 3 505 meter högt berg i Stubaialperna, den högsta toppen i denna bergskedja, vid södra änden av Stubaital i Tyrolen. Dess östra sida är konformig och ger berget den sockerhattsform som gett det dess namn, medan västsidan är klippig och brant. Sulzenauferner-glaciären faller 1 000 meter nedför norra väggen, och på södra sidan stupar en 500 meter hög klippvägg från toppen.

Toppen nåddes första gången 1862 av den tyske alpinisten Joseph Anton Specht, en av grundarna av Tyska alpklubben. Normalvägen följer i dag östkammen, och berget bestigs som Stubai-Alpernas högsta topp.

Namnet Zuckerhütl kommer från det tyska ordet för sockertopp, efter den koniska formen som syns redan vid ingången till Stubaital. I närbelägna Italien kallas toppen Pan di Zùcchero, italienska för sockertopp. Sulzenauferner-glaciären, som faller omkring 1 000 meter nedför nordsidan, är den vy som gav berget dess namn.

Normalvägen går från den glaciärbetäckta Pfaffensattel (3 344 m) över östryggen, på sommaren glaciär nedtill och klippa i övre delen. Passet nås från Sulzenauhütte, Dresdner Hütte eller Hildesheimer Hütte över Sulzenauferner, där sprickor kräver glaciärutrustning och erfarenhet. På sommaren avråder lokala bergsguider från bestigningen på grund av stenras och erbjuder den bara på vintern, med den närliggande Pfaffenschneide som alternativ.

På norra sidan finns Sulzenauferner-glaciären, ett stort isfält som tydligt flyter nedåt från toppen. Detta glaciärsystem visar hur is täcker ett betydande vertikalt avstånd på berget.