Admont Abbey Library, Klosterbibliotek i Admont, Österrike.

Admont klosterbibliotek är en barocksal som är 70 m lång, 14 m bred och omkring 13 m hög, världens största klosterboksrum. Josef Huebers ritning, uppförd 1774–1776, välver rummet med sju kupoler och släpper in ljus genom 48 fönster, så någon konstgjord ljuskälla har aldrig lagts till. Vit- och guldfärgade bokskåp klär väggarna; salen rymmer omkring 70 000 av klostrets 200 000 band.

Det benediktinska klostret grundades omkring 1074, och det barocka biblioteket byggdes mellan 1774 och 1776 som en stor renovering. Biblioteket skapades för att rymma den växande samlingen och stödja munkarnas lärdomsarbete.

Takfreskerna målades 1776 av Bartolomeo Altomonte och visar människans kunskapstrappa fram till den gudomliga uppenbarelsen i mittkupolen. Under dem står biblar och kyrkofäder i hyllorna, teologi i norra salen och världsliga vetenskaper i södra. Skulptören Josef Thaddäus Stammel utförde De fyra yttersta tingen i mittenrummet.

Salen nås via klostermuseet och man går in från norra änden, där de teologiska böckerna står; de profana vetenskaperna fyller den södra delen. De 48 fönstren ger allt ljus, eftersom ingen konstgjord belysning någonsin tillförts, så salen är mörkare på mulna dagar. Handskrifterna och inkunablerna förvaras i ett separat säkerhetsarkiv och visas i årligen växlande utställningar.

De fyra träfigurerna under mittkupolen är De yttersta tingen, snidade av Josef Thaddäus Stammel (1695–1765). De tillkom år före bibliotekets uppförande och hör därför ännu till barockens andaktskonst, inte till arkitekten Josef Huebers och målaren Bartolomeo Altomontes upplysningsprogram.