Pärlfiske, vittnesbörd om en ö-ekonomi, Pärlfiskearvspår i Muharraq, Bahrain

Bahrains pärlväg är en vandringsled som sträcker sig 3,5 kilometer över ön Muharraq och förbinder sjutton restaurerade byggnader. Dessa strukturer visar den maritima pärlindustrin, inklusive handelshus, lagerlokaler och platser för dykning.

Pärldykning utanför Bahrain finns belagd i assyriska texter från omkring 2000 f.Kr., där Dilmuns "fiskögon" räknas som handelsvara. Plinius kallade öarna Tylos och noterade deras rikedom på pärlor. Blomstringstiden var mellan 1850-talet och 1930, då pärlor var värdefullare än diamanter och lockade juvelerare som Jacques Cartier; 1930 arbetade ännu omkring 30 000 dykare. Depressionen och japanska odlade pärlor avslutade handeln, och efter oljefyndet 1932 bytte de flesta yrke.

De 17 listade byggnaderna omfattar pärlhandlares bostäder och majliser, handlares och dykares hus, butiker, lagerhus och Siyadifamiljens moské. Siyadikomplexet i centrala Muharraq var säte för en pärlhandelsfamilj. Sedan förnyelsen 2013 lärs hantverk som den nästan utdöda Kurar-broderiet åter ut i de restaurerade byggnaderna.

Leden börjar vid fortet Bu Mahir och slingrar sig genom olika delar av ön, så en guidad tur är till hjälp för att förstå platserna. Bär bekväma skor för promenaden och planera att besöka under svalare morgontimmar för att njuta fullt ut.

Unescos upptagning omfattar tre ostronbankar i Bahrains norra vatten, en kuststräcka och fortet Bu Mahir samt 17 byggnader i Muharraq. Revitaliseringen av Muharraq fick Aga Khan-priset för arkitektur 2019 och bidrog till att återuppliva Kurar-broderiet, ett nästan utdött hantverk.