Great Bend Army Airfield, Tidigare militärt flygfält i Great Bend, Kansas, USA.

Great Bend Army Airfield var en utbildningsanläggning från andra världskriget med tre betongbanor som var och en mätte 8 000 fot i längd och över 200 byggnader utformade för att stödja B-29 Superfortress-bombplanens verksamhet.

Platsen valdes i juli 1942 efter ett förslag från invånare i Great Bend och Hoisington, och den förste officeren, kapten Theodore C. Reid, anlände den 18 januari 1943. Under 21st Bombardment Wing utbildade fältet 444th Bombardment Group, som lämnade landet i april 1944, därefter grupperna 498th, 19th och 333d. Brist på B-29 tvingade först fram användning av B-17E, B-17F och B-26C.

58th Bombardment Wing, delvis bildad ur Great Bends kadrer, var andra världskrigets första B-29-stridsförband och inledde i juni 1944 från baser i Indien strategisk långdistansbombning av de japanska huvudöarna. Personalstyrkan på fältet växte från 13 officerare och 182 soldater i mars 1943 till 6 409 personer den 31 januari 1945.

Platsen ligger 5,6 engelska mil västsydväst om Great Bend, Kansas, och har sedan det militära fältet stängdes 1946 använts som Great Bend Municipal Airport. För B-29-planen byggdes tre betongbanor som var 8 000 fot långa och 150 fot breda, samt en uppställningsplatta en mil lång och 450 fot bred. De flesta byggnader var av Theater of Operations-typ; sjukhuset, teatern, kapellet och Link-utbildningsbyggnaderna var av Mobilization-typ.

Flygfältets mest ovanliga krigsroll var som bearbetningsbas: 5th Heavy Bombardment Processing Unit anlände 1 juli 1943 och döptes i augusti om till 73d Bombardment Operational Training Wing, innan personal och baser i oktober överfördes till 58th Bombardment Wing. Utbildningen fördröjdes i månader av B-29-brist, och grupperna flög B-17E, B-17F och B-26C i stället.