Desembarco del Granma nationalpark, Världsarvsnationalpark i provinsen Granma, Kuba

Desembarco del Granma nationalpark skyddar Sierra Maestras västra ände i kommunerna Niquero och Pilón, provinsen Granma. Kalkstensterrasserna sträcker sig från 180 m under havsnivån till 360 m över, med upp till 20 upplyfta nivåer, den högsta vid Punta Escalereta. Området omfattar 32 576 ha, varav 26 180 ha land och 6 396 ha hav.

I december 1956 kom en grupp revolutionärer i land här, vilket markerade starten på den väpnade kampanj som skulle leda till den kubanska revolutionen. Parken har fått sitt namn efter fartyget som förde dem till denna kust.

Columbus nådde denna kust i maj 1494 under sin andra resa och noterade ett folkrikt distrikt som han kallade den indianska provinsen Macaca. Talrika arkeologiska platser i parken vittnar om dessa bosättningar. Från andra halvan av 1500-talet gjorde avlägsenheten och de täta skogarna området till en tillflykt för kapare och pirater som John Hawkins och Henry Morgan.

Inne i parken finns inga samhällen utöver Cabo Cruz och Alegría de Pío, och källorna anger att terrasserna är svårtillgängliga, så tillträdet ordnas från Niquero eller Pilón. Det varma, torra klimatet har ett medel på 26 °C och 300 till 1200 mm regn per år, där hettan är den främsta begränsningen. Fyren i Cabo Cruz, öppnad 5 maj 1871, är en fast orienteringspunkt på sydkusten.

Kustlinjen inom parken innehåller en av de bäst bevarade sekvenserna av marina terrasser i Karibien, bildade av långsam upplyftning av landet under miljontals år. Dessa trappformade formationer är synliga från stranden och ger klipporna ett skiktat, nästan arkitektoniskt utseende.