Millimeter Anisotropy eXperiment IMaging Array, Ballongburen radioteleskop i Texas, USA.

Millimeter Anisotropy eXperiment IMaging Array (MAXIMA) var ett ballongburet teleskop som mätte fluktuationer i den kosmiska mikrovågsbakgrundsstrålningen. En primärspegel på 1,3 meter, tillsammans med sekundär- och tertiärspeglar, fokuserade mikrovågor på matarhorn med band vid 150, 240 och 420 GHz och en upplösning på 10 bågminuter. Sexton NTD-Ge-termistorbolometrar, kylda till 100 mK via ett fyrstegs kylsystem, detekterade strålningen.

MAXIMA planerades tillsammans med BOOMERanG-experimentet men bröts ut under planeringen för att minska flygtiden och starta och landa inom USA. Två flygningar utgick från Columbia Scientific Balloon Facility i Palestine, Texas, i augusti 1998 och juni 1999, vardera på 40 000 meters höjd i över åtta timmar. Den första täckte cirka 0,3 procent av norra himlen nära Draken; MAXIMA-II fördubblade området mot Stora björnen.

MAXIMA drevs av ett internationellt samarbete under ledning av University of California, finansierat av NSF, NASA och energidepartementet. Det planerades först tillsammans med BOOMERanG-experimentet men bröts ut under planeringen för att med kortare flygningar och start och landning på amerikansk mark minska riskerna.

MAXIMA hade ingen fast plats: varje flygning startade från Columbia Scientific Balloon Facility i Palestine, Texas, och landade på amerikansk mark efter mer än åtta timmar i luften. Instrumentet självt finns inte kvar som ett besökbart föremål, så kampanjens dokumentation ligger i de publicerade kartorna över den kosmiska mikrovågsbakgrunden och i uppdragets tekniska artiklar.

MAXIMAs första flygning kartlade bara cirka 0,3 procent av himlen nära Draken; den andra, MAXIMA-II, fördubblade området mot Stora björnen. Upplösningen på 10 bågminuter överträffade BOOMERanG i detalj, och kring 2000 gav data de tre första akustiska topparna i CMB-effektspektrumet, med en baryondensitet på omkring 4 procent.