Nevado del Quindío, Stratovulkan i den centrala bergskedjan, Colombia

Nevado del Quindío är en stratovulkan i den centrala bergskedjan i Colombias Ander, vid mötespunkten mellan departementen Quindío, Risaralda och Tolima. Dess branta sluttningar täcks av kala klippor och gles högfjällsvegetation som glesnar betydligt mot toppen.

Vulkanen utforskades av naturforskare i början av 1800-talet, som dokumenterade växtarter på sluttningarna som tidigare var okända för vetenskapen. Under de följande århundradena drog isen som en gång täckte den övre delen av berget gradvis tillbaka och försvann till slut helt.

När isen försvann ändrades namnet från Nevado del Quindío till Paramillo del Quindío: "paramillo" syftar på páramo, inte på permanent snö. Alexander von Humboldts besök 1801 ledde till att frailejón beskrevs, och Colombias post Adpostal gav ut ett frimärke som förenar berget med naturforskaren. En akvarell av vulkanen av Manuel María Paz (1820–1902) förvaras på Colombias nationalbibliotek.

Sikten på de övre sluttningarna är bäst under torrperioden, som vanligtvis infaller kring december till februari och juni till augusti. Den som planerar att vandra bör ge sig av tidigt på morgonen, eftersom molntäcket tenderar att byggas upp snabbt på denna höjd och vädret kan skifta utan varning.

Även om toppen nu är fri från is var detta en gång den enda glaciärklädda vulkanen i Quindío-departementet, vilket gjorde att den stack ut bland alla andra toppar i området. Den kala klippan nära toppen visar fortfarande polerade ytor som lämnats av den forna isens rörelse.