Palacio de San Francisco, Bogotá, Nyklassicistiskt palats i La Candelaria, Bogotá, Colombia

Palacio de San Francisco är en nyklassicistisk byggnad med stenfasad längs Jimenez-avenyn mellan Sjunde och Åttonde gatan i centrala Bogotá. Strukturen har flera våningar och visar typiska tidigmoderna arkitektoniska drag med symmetriska element och detaljerade fasaddetaljer.

Nuvarande palats ersatte 1600-talsklostret Purificación de Nuestra Señora, som revs efter svåra skador 1917 under guvernör Rafael Escallón Miranda. Bygget enligt Gastón Lelarges ritning började 1918 med grundstensläggning den 20 juli och tog 15 år, klart 1933 under arkitekten Arturo Jaramillo, som ändrade Lelarges plan. Det inhyste Gobernación de Cundinamarca, brann under Bogotazo den 9 april 1948 och byggdes upp igen, och förklarades som nationellt monument 1984.

Byggnaden lämnades 1997 som lån till Universidad del Rosario för akademiska program, men 2011 återgick den till Gobernación de Cundinamarca. Sedan återöppningen 2012 hyser den departementets regering. I en flygel sammanträder sedan 1940 Asamblea Departamental de Cundinamarca, som bevarar ett bestånd av över hundra år gamla förordningar.

Palatset ligger centralt med flera TransMilenio-stationer i närheten för enkel åtkomst. Området runt omkring erbjuder museer, universitet och regeringsbyggnader, vilket gör det till en välbetjänad destination för besökare.

Första stenen lades den 20 juli 1918 och bygget tog 15 år, till 1933, under den colombianske arkitekten Arturo Jaramillo, som ändrade mycket av Gaston Lelarges förslag. I utsmyckningen deltog målare som Ricardo Gómez Campuzano, Ricardo Acevedo Bernal och Francisco Antonio Cano.