Ermita de Jesús Nazareno, Nationellt monument, eremitage i Popayán, Colombia

Ermita de Jesús Nazareno är en liten katolsk eremitkyrka på en svag höjd i Popayáns historiska centrum, vid calle 5. Väggarna är av stampad jord (tapial) och fasaden har en böjd fronton som förenar två pilastrar kring dörren, med en klockmur (espadaña) ovanför. Längs norra sidan löper den smala kullerstensgränden Santa Catalina.

Eremitaget grundades 1617 och genomgick en omfattande ombyggnad som godkändes av biskopen 1660. Denna renovering formade byggnadens karaktär och hjälpte den att överleva som ett viktigt landmärke under senare århundraden.

Kyrkan vigdes först åt sankta Barbara och sankta Katarina av Alexandria, som åkallades mot blixtnedslag och plötslig död, och 1660 åt Jesús Nazareno, en folklig skyddspatron särskilt för Popayáns urfolk. Redan från de tidigaste åren grundades koloniala cofradías här, brödraskap som främjade en andakt och höll dess fest.

Eremitaget ligger på en liten höjd vid Calle 5, med den smala kullerstensgatan Santa Catalina längs norra sidan; gatan mittemot, Calle de la Ermita, är den sista kullerstenssträckan som finns kvar i staden. Lutningen och stenarna gör framkomligheten ojämn.

Begravningsplatsen låg på den intilliggande marken som nu kallas Loma de Cartagena och en gång tillhörde Lorenzo de Mendoza. Inne i kapellet var valv och ossuarier förbehållna spanjorer, beskyddare och innehavare av kaplanstiftelser. Vid restaureringen 1983 fann man ett ossuarium ovanpå sidomurarna av stampad jord, möjligen rester från den första begravningsplatsen.