Deep Space Network, Rymdfarkostkommunikationsnätverk i Pasadena, USA

Deep Space Network består av tre anläggningar för kommunikation med rymdfarkoster: Goldstone i Kalifornien, Madrid i Spanien och Canberra i Australien. Var och en ligger i halvbergig, skålformad terräng som skärmar antennerna från radiostörningar. Fotografiet visar en av de stora vita parabolantennerna, ett galler av små rektangulära paneler på en stålkonstruktion, med en matningsenhet som hålls ut framtill av sneda stag.

Nätverkets föregångare började i januari 1958, då JPL använde mobila markstationer i Nigeria, Singapore och Kalifornien för att ta emot telemetri från Explorer 1. Efter att JPL överfördes till NASA den 3 december 1958 inrättade myndigheten Deep Space Network som ett enda system för alla fjärrmissioner. Två tidiga stationer med 26-metersantenn, Woomera (1959–1972) och Hartebeesthoek (1961–1974), stängdes senare.

Nätverkets namn kommer från uppgiften: att nå rymdfarkoster i djuprymden, som ITU räknar från 2 miljoner km från jorden. De tre anläggningarna ligger vid ungefär 14° V, 113° V och 149° Ö, så en sond lämnas över från en station till nästa innan den försvinner under horisonten. DSN har ett avtal om ömsesidigt stöd med ESA:s ESTRACK-nät, och Parkes-radioteleskopet kan kopplas till Canberra-anläggningen.

Kontrollrummen finns vid Jet Propulsion Laboratory i Pasadena, där ingenjörer koordinerar signaler från alla tre platserna. Antennerna själva står i avlägsna ökenområden för att minimera störningar från radiotrafik och stadsbuller.

Antennerna kan uppfånga signaler svagare än tickandet från en digital klocka, även när rymdfarkosten är miljarder kilometer bort. Var och en av de tre anläggningarna kan kommunicera med flera rymdfarkoster samtidigt med hjälp av flera antenner.