Cape Sarichef Light, Träfyr i Alaska, USA

Cape Sarichef fyr är en träfyr som står på den yttersta nordvästra spetsen av Unimak Island. Den markerar den norra ingången mellan Berings hav och Stilla havet och hjälper till att vägleda navigering genom vattnen i Unimak Pass.

Cape Sarichef Light tändes första gången den 1 juli 1904 och var Alaskas andra kustfyr efter Scotch Cap Light. Den ursprungliga konstruktionen var ett 45 fot högt trätorn på en åttkantig träbyggnad, med ljuset 126 fot över havet. Efter tsunamin 1946 som förstörde Scotch Cap Light och dödade dess femmannabesättning rev kustbevakningen stationen och byggde upp den igen 1950, med en LORAN-radiobåk. Den automatiserades 1979, och det gamla tornet och byggnaderna revs 1999.

Kap Sarichef namngavs 1816 av den ryske upptäcktsresanden Otto von Kotzebue efter amiral Gavril Sarytjev i den kejserliga ryska flottan. Namnet syftar på amiralen, inte på någon bosättning. Fyrvaktarna var månader utan post och förnödenheter, och civila vaktare fick ett helt års ledighet var fjärde tjänstgöringsår.

Stationen ligger på Unimak Islands nordvästra spets, cirka 1 010 km sydväst om Anchorage; närmaste bosättning, False Pass, ligger omkring 30 km bort. Tillträde sker endast med båt eller flyg, och Berings hav fryser från december till mars, då stationen förr stängde. Det gamla tornet och byggnaderna revs 1999; kvar finns bara den automatiserade fyren på sitt stålskelett.

Vid återuppbyggnaden 1950 tillkom en LORAN-radiofyr, och en besättning på 21 kustbevakare tjänstgjorde där ett år var. Omkring 3,2 km bort låg en radarstation tillhörande flygvapnets Distant Early Warning-linje med 25 man; de två enheterna bytte enligt uppgift mat och till och med fordonsdelar.