Lyttelton Timeball Station, Tidkulsstation i Lyttelton, Christchurch, Nya Zeeland

Lyttelton tidkulsstation är ett slottsliknande komplex av lokal scoria och ljusare Oamaru-sten, med ett åttakantigt torn som bär en zinktidkula på 1,5 meter på en mast av Oregon-pine. Tornet byggdes om mellan juli 2017 och november 2018 efter att originalet kollapsade i jordbävningen 2011; klockan kom från Edward Dent and Co. i London och kulmekanismen från Siemens Brothers i Tyskland.

John Thomas Peacocks förslag till Canterburyprovinsens råd 1870 ledde till Thomas Canes ritning, färdigställd 1876 som Nya Zeelands tredje tidssignalstation efter Wellington och Dunedin. Första bollfallet den 29 november 1876 försenades tre minuter på grund av ett fel på elektromagneten. Bollen föll dagligen kl. 13 fram till den 31 december 1934; tornet kollapsade den 13 juni 2011 och återuppbyggdes mellan juli 2017 och november 2018.

Platsen kallas Slottet på kullen, och dess flaggsignalsystem, äldre än tidsklotet, sände meddelanden till fartyg och rapporterade ankomster till staden fram till 1941. Mellan 2003 och 2009 kom en jack russell-terrier vid namn Skippy hit och skällde på klotet tills det föll klockan 13; 2019 avtäcktes en skulptur av Skippy på platsen.

Tornet står på en kulle ovanför Lytteltons hamn, och den återuppbyggda strukturen öppnades åter för allmänheten i november 2018. Tidskulans mekanism var inställd att släppa kulan klockan 13 varje dag, utom dagar med mycket stark vind. Platsen ligger en kort uppförsbacke till fots från stadskärnan, och Skippy-skulpturen som avtäcktes 2019 står i närheten.

Tidmekanismen tillverkades ursprungligen i Tyskland och fungerar genom att släppa en metallkula vid samma ögonblick varje dag för att visa den exakta tiden. Denna design gjorde att kaptener kunde kontrollera sina kronometrar innan de gav sig ut till sjöss.