Sabangau National Park, Nationalpark i Centralkalimantan, Indonesien

Sabangau nationalpark skyddar Kelompok Hutan Kahayans torvträskmark, 5 300 km2 mellan floderna Katingan och Kahayan. De varierade tropiska träden står på ett 10–12 m tjockt lager av vattenmättat, delvis nedbrutet växtmaterial ovanpå mager jord. Svartvattenfloden Sabangau rinner genom området; västra delen är skyddad, den östra är svårt skadad.

Regeringen förklarade denna skog som nationalpark 2004 efter decennier av tung avverkning som skadade ekosystemet. Skyddet syftade till att stoppa ytterligare förstörelse och låta skogen återhämta sig.

Sabangau-floden har gett parken dess namn, och byarna runt omkring använder fortfarande skogen. Sedan 2005 har restaureringen planterat lokala plantor som Shorea balangeran och Dyera polyphylla på 686 hektar, och ytterligare 100 000 träd planterades på 250 hektar med hjälp av Garuda Indonesia, klart 2008. Forskning om vilda orangutanger bedrivs tillsammans med WWF och byn Keruing.

Tillträde till parken sker från Palangka Raya, provinshuvudstaden, nära den västra skyddade sektorn. Parken är indelad i tre förvaltningssektioner: SPTN I i Palangka Raya, SPTN II i Pulang Pisau och SPTN III i Katingan. Den östra delen mellan floderna Sabangau och Kahayan är officiellt avsedd för jordbruk och har gles vegetation.

Uppskattningen 2003 på 6 910 individer gjorde detta till den största kända vilda populationen. Djuren samlas i den västra torvmarken mellan floderna Sabangau och Katingan, där skogen ännu tillåter förflyttningar; den skadade östra delen, utdikad för det misslyckade Mega Rice-projektet, förbinder inte längre flodstränderna.