Great Mosque of Surakarta, Moskén i Surakarta, Indonesien

Stora moskén i Surakarta är en kunglig moské med ett treskiktat tajug-tak krönt av en mustaka. Huvudbönesalen, som bärs upp av fyra soko guru-pelare, öppnar sig genom sju dörrar mot en serambi-veranda. Till vänster om mihraben finns en maksura med litet valmat tak för härskarens bön, och en pawestren tjänar kvinnorna. Komplexet omges av en 3,25 meter hög mur.

Sunan Pakubuwono III påbörjade moskén 1763 och fullbordade den 1768, vilket en inskription på huvudsalens yttervägg vittnar om. Den tjänade som Surakarta-sunanatets kungliga moské och som jami-moské för fredags- och idbönen. Ringmuren tillkom 1858 under Sunan Pakubuwono VIII, och minareten 1928 under Sunan Pakubuwono XI.

Mosquéns javanesiska namn är Masjid Ageng Karaton Surakarta Hadiningrat. Under Sekaten, festen som markerar profeten Muhammeds födelse, placeras och spelas kratons gamelaner i pagongan-paviljongerna på gårdens norra och södra sida. Moskén är också värd för Grebeg- och Maulid-ceremonierna, och dess personal bär hoftitlar som Kanjeng Raden Tumenggung Penghulu Tafsiranom.

Komplexet är välorganiserat med tydliga områden för bön, tvätt och ceremonier som är tillgängliga för besökare. Var medveten om öppettider och respektera kraven på islamisk etikett när du går in i de heliga utrymmena.

Minareten nordost om bönerummet uppfördes 1928 under Sunan Pakubuwono XI och dess utformning följer Qutub Minar i Delhi. Källorna går isär om härskaren: den indonesiska artikeln anger Pakubuwono X, den engelska Pakubuwono XI.