Mont Campbell, Toppmöte i Kerguelenöarna, Frankrike.

Mont Campbell är en 143 meter hög topp på Courbet-halvön i Kerguelenöarna, kännetecknad av branta sluttningar och tydliga geologiska lager. Bergarten består huvudsakligen av sandsten och konglomerat, vilket visar att berget inte är av vulkaniskt ursprung.

Den första vetenskapliga utforskningen ägde rum 1952 när geologen Edgar Aubert de la Rüe tillbringade flera dagar på plats för att studera bergets sammansättning. Hans fältarbete fastställde att detta bergsområde består av sedimentär bergart och ger viktiga ledtrådar om Kerguelenöarnas geologiska historia.

Berget är uppkallat efter en tidig upptäcktsresande och representerar de vetenskapliga satsningarna under kolonialtiden i denna avlägsna region. Besökare kan känna den känsla som de första utforskarna hade när de upptäckte detta karga landskap.

Att klättra till toppen kräver god fysisk form och erfarenhet av tuffa miljöer, eftersom platsen har vindhastigheter över 40 kilometer i timmen. Besökare bör veta att ön endast är tillgänglig under korta sommarperioder och att väderförhållandena kan ändras snabbt.

En stencairn från 1800-talet står fortfarande på bergets topp, lämnad av tidiga upptäcktsresande till denna avlägsna ögrupp. Denna stenhop var en vanlig metod som upptäcktsresande använde för att markera sin rutt och dokumentera erövringen av toppen.