Madagascar dry deciduous forests, WWF-ekoregion i västra och norra Madagaskar, Madagaskar.

Madagaskars torra lövfällande skogar utgör en WWF-ekoregion på cirka 151 300 km² i öns västra och norra del, från havsnivå upp till 600–800 m. Krontaket är 10–15 m högt (ställvis 30 m), lövfällande och tappar bladen från maj till september; baobabträd och Pachypodium lagrar vatten i knölformiga stammar. Fotot visar ett torrt krontak av mörkgrönt och brunt, kala eller glesa träd, ljusa sandiga och rödbruna jordar samt en slingrande flod kantad av grönare träd.

Större delen av ekoregionen har förstörts av mänsklig påverkan, särskilt nära det centrala höglandet, och den kvarvarande skogen är starkt fragmenterad. Bränning, bete och avverkning är de största hoten, och jakt drabbar arter som lemurer. Endast 5,79 % av ekoregionen ligger i skyddade områden, bland dem Ankarafantsika, Bemaraha och Ankarana.

Namnet tsingy kommer från ett madagaskiskt ord som betyder "gå på tå", som tidiga bosättare för omkring 1500 år sedan använde om de vassa kalkstensspetsarna i Ankarana-massivet. I Ankarana bildar rasade grottak isolerade skogsdungar, och underjordiska floder vattnar ravinerna året runt.

Ekoregionen omfattar cirka 151 300 km² från havsnivån upp till omkring 800 m, med regnperiod från oktober till april och sommartemperaturer dagtid ofta över 30 °C. I Ankarana specialreservat är det mycket varmt från december till mars, och djurobservation kräver ansträngande vandringar över ojämn karst; fyrhjulsdrivna fordon når de flesta lägerplatser. Endast 5,79 % av ekoregionen är skyddad.

Namnet tsingy kommer från ett madagaskiskt ord som betyder "gå på tå", använt för omkring 1500 år sedan av de första bosättarna om Ankarana-massivets vassa kalkstensspetsar. Där bildar rasade grottak isolerade skogsfläckar, och underjordiska floder vattnar ravinerna året runt.