Great Escarpment, Geologiskt escarpment i Sydafrika

Great Escarpment är ett system av branta sluttningar som skiljer södra Afrikas inre platå från kustslätterna vid Atlanten och Indiska oceanen. Det löper huvudsakligen genom Sydafrika och sträcker sig norrut i Namibia och Angola i väster, till gränsen mellan Moçambique och Zimbabwe och Muchinga-escarpmentet i Zambia i öster. Dess mest kända avsnitt är Drakensberg, vars östra kant överstiger 2 000 m och når över 3 000 m vid gränsen mellan Lesotho och KwaZulu-Natal.

För omkring 180 miljoner år sedan välvde en mantelplym under södra Gondwana upp jordskorpan, och sprickdalar fylldes med vatten och blev proto-Atlanten och proto-Indiska oceanen. Dessa dalars branta väggar bildade den första randstufen runt den nya subkontinenten. Erosionen har sedan dess flyttat dess läge cirka 150 km inåt land från de ursprungliga förkastningarna, och Drakensberg-avsnittet drar sig tillbaka ungefär 1,5 m per 1000 år.

Avsatsens avsnitt har egna namn: Drakensberg (”Drakbergen”) i öster, Schwarzrand vid kanten av Khomas högland i Namibia och Serra da Chela i Angola. I norr fortsätter Strydpoortbergen nära Mokopane linjen. Även det afrikaansska namnet Groot Plato används om helheten.

Branten är inte en enda led utan en kedja av skilda avsnitt, var och ett nått via egen väg; Drakensberg, Khomas högland och Serra da Chela besöks var för sig. I Namibia skärs kanten av breda floddalar riktade mot Namib och mellan ungefär 19° och 23° S är den eroderad över flera hundra kilometer och ersatt av en svagt stigande slätt. Erosionen i Drakensberg är i genomsnitt omkring 1,5 mm per år.

Randens nuvarande läge ligger omkring 150 km inåt land från riftens förkastningslinjer som formade den vid Gondwanas uppbrott. I Drakensberg drar erosionen tillbaka kanten med i genomsnitt 1,5 m per 1000 år. Under Mpumalanga-avsnittet blottas bergarter äldre än 3 miljarder år i Lowveld.