Pinnacle Point, Arkeologisk plats i Western Cape, Sydafrika

Pinnacle Point är en liten udde omedelbart söder om Mossel Bay på Sydafrikas södra kust, där en rad grottor öppnar sig mot Indiska oceanen. Utgrävningar sedan år 2000 har fokuserat på Grotta 13B (PP13B) och Grotta 5–6 (PP5–6), med diken skurna i blek sandig jord och berg. Dikenas väggar är klädda och staplade med hundratals gråbruna sandsäckar som bildar trappstegsformade terrasser till vänster, höger och bak, medan golvet är platt ljusare sand.

Grottorna dokumenterades första gången 1997 av arkeologerna Jonathan Kaplan och Peter Nilssen, och utgrävningarna inleddes 2000 under ledning av Curtis Marean. Avlagringarna i grotta 13B visar bosättning för mellan cirka 170 000 och 40 000 år sedan, och de enda mänskliga kvarlevorna är omkring 100 000 år gamla. År 2012 förklarade Heritage Western Cape platsen som provinsiellt kulturarv, och 2024 blev den en del av UNESCO-världsarvet Pleistocena bosättningsplatser i Sydafrika.

Namnet Pinnacle Point kommer från själva udden, och grottorna betecknas med utgrävningskoder som PP13B och PP5–6. I PP13B hittades skrapad och mald ockra, möjligen använd som pigment för kroppsmålning. Platsen har också gett det äldsta kända skalbanken, daterad till omkring 164 000 år, ett spår av tidigt insamlande av skaldjur.

Grottorna ligger i en klippvägg på udden söder om Mossel Bay och nås till fots längs kuststigar; den utgrävda schakten vid PP13B är klädd med staplade sandsäckar som besökare inte får röra. Tillträdet till grottorna är reglerat, så boka en guidad visning hos en lokal arrangör innan du reser dit. Kustvind och stänk gör väderbeständiga kläder användbara.

I grotta 5–6 vid Pinnacle Point (PP5–6) har det äldsta kända beviset för värmebehandling av bergart för att göra stenverktyg dokumenterats: silcrete begravdes i glöd för att hårdna före bearbetningen. Platsen ligger strax söder om Mossel Bay och 2024 skrevs Pinnacle Point-komplexet in på världsarvslistan inom Pleistocene Occupation Sites of South Africa.