Igreja e Hospício de Nossa Senhora da Boa Viagem, katolsk kyrka och härbärge på Itapagipehalvön, Salvador, Brasilien

Igreja e Hospício de Nossa Senhora da Boa Viagem är en barock kyrka och härbärgekomplex byggt i början av 1700-talet på Itapagipe-halvön med utsikt över Bahia de Todos os Santos. Kyrkan hade ursprungligen en nave med sidoskepp men utökades senare till tre naves, medan den inhyser skulpterade träaltare, Lissabon-plattor från mitten av 1700-talet och jakaranda-trämöbler i sakristian.

Lourenço Maria skänkte marken på Itapagipe-halvön till franciskanerorden 1710, och kyrkan av tegel och murbruk byggdes 1712 med ett skepp, sidoskepp och tribuner. Dess väggar färdigställdes mellan 1743 och 1746, och huvudaltaret dateras till 1720. En renovering mellan 1908 och 1912 rev skeppets väggar, tog bort azulejos, ersatte väggarna med pelare av järnrör, sänkte golvet och täckte de fem bågarna på nordvästra fasaden.

Invigningen åt Nossa Senhora da Boa Viagem övertogs av franciskanerorden, som fick marken av Lourenço Maria 1710. Kyrkan vetter västerut mot Alla helgons bukt, ett kort stycke från det lilla fortet Nossa Senhora de Monserrate. Sakristian bevarar sin ursprungliga möblering i jacarandaträ, ett skåp och kistor, samt ett lavabo i vit marmor med delfinmotiv och ett snäckformat handfat.

Kyrkan vetter åt väster direkt mot Alla helgons bukt på Itapagipe-halvön, en kort bit från det lilla fortet Vår Fru av Monserrate. Den är öppen för allmänheten och kan besökas; hospitset är två våningar kring en innergård. Leta efter de fem valven i nordvästfasaden som murades igen vid renoveringen 1908–1912.

Sakristian bevarar sina ursprungliga möbler i jacaranda, bland annat ett skåp och kistor, samt ett lavabo i vit marmor med delfinmotiv och ett snäckformat handfat, jämförbart med andra bahianska lavabon från samma tid. Högaltaret från 1720, vars upphovsman är okänd, liknar det i franciskanernas São Francisco-kyrka.