Altamiro de Moura Pacheco State Park, Delstatspark i Goiás, Brasilien

Altamiro de Moura Pacheco delstatspark omfattar 2 132 hektar fördelade på Goianápolis, Nerópolis och Goiânia, genomkorsade av väg BR-153. Dess halvstädsegröna säsongsskogar och galleriskogar, bland världens mest förstörda skogstyper, hyser 485 registrerade växtarter, med övervikt för peroba (Aspidosperma) och ipê (Tabebuia). Lederna sträcker sig från den 700 meter långa Peba-leden till den 17 kilometer långa Lago-leden; besökscentret har toaletter och dricksvatten.

Parken inrättades genom delstatslagen nr 11.878 av den 30 december 1992, sedan lag nr 11.471 av den 3 juli 1991 godkänt köpet av marken till den tidigare Fazenda Dois Irmãos, som använts för jordbruk och boskapsskötsel. Först uppkallad efter Ulysses Guimarães fick den namnet Altamiro de Moura Pacheco 2001 och sitt nuvarande namn 2007. I maj 1994 avskildes en del för Ribeirão João Leite-reservoaren och 2 132 hektar återstod; en brand 2010 höll parken stängd till januari 2012.

En förkolonial byplats i parken var troligen bebodd från 500 till 1500 e.Kr. av sydliga kayapófolk eller folk av Aratu-tradition, som brukade jorden och tillverkade keramik. Bland fynden finns en gravurna och en rituell mask av växtfibrer. Platsen övergavs efter portugisernas ankomst och blev senare Fazenda Dois Irmãos.

Parken är öppen onsdag till söndag 8–16 med fri entré; Lago-leden är bara öppen på lördagar, söndagar och helgdagar. Den 17 km långa Lago-leden passar cyklister, medan Peba-leden på 700 m och Coati-leden på 1 400 m är korta och lätta promenader; den längre Eucalyptus-leden är svårare. Besökscentret har toaletter och dricksvatten men ingen restaurang, och grupper som vill ha guidad tur måste boka i förväg.

Arkeologiska upptäckter visar att regionen beboddes av förcolumbianska samhällen långt före dess moderna skydd som park. Dessa fynd tyder på tidiga bosättningar med etablerade jordbruksmetoder.