Fuerte de Braganza, fästning i Costa Marques, Brasilien

Forte de Bragança låg på Guaporés högra flodbank, omkring två kilometer nedströms från dagens Real Forte Príncipe da Beira, i nuvarande Costa Marques, Rondônia. Det återuppbyggdes från 26 september 1767 och hade en bastionerad plan enligt Vauban, 40 braças (88 m) framtill och 20 braças (44 m) djup. År 1769 döptes det om till Forte de Bragança av guvernören Luís Pinto de Sousa Coutinho.

Platsen började 1753 som Guarda de Santa Rosa, en vaktpost som guvernören Antônio Rolim de Moura Tavares inrättade efter att ha fördrivit en spansk reduktion från Guaporés högra strand. Den byggdes om som Presídio de Nossa Senhora da Conceição med femkantig plan och anfölls av spanska styrkor i april 1762. Den återuppfördes från 26 september 1767 och döptes 1769 om till Forte de Bragança av guvernören Luís Pinto de Sousa Coutinho; sedan den förfallit igen ersattes den från 1776 av Real Forte Príncipe da Beira.

Fästets namn följde dess guvernörer: det uppfördes som Presídio de Nossa Senhora da Conceição och döptes 1769 om till Forte de Bragança av guvernören Luís Pinto de Sousa Coutinho. Vallarna av jord och ris, återuppbyggda från 26 september 1767, följde Vaubans bastionssystem, med en huvudkropp på cirka 88 m bredd och 44 m djup.

Fortet låg på Guaporés högra strand, omkring två kilometer nedströms Real Forte Príncipe da Beira, inom nuvarande Costa Marques. Inget finns kvar på platsen: 1958 låg en landningsbana kallad Fazenda Conceição där Forte da Conceição hade stått. Leta alltså efter platsen, inte efter stående murar.

Fästningen byggdes upp igen från den 26 september 1767 efter att ha förfallit, och 1769 döpte guvernör Luís Pinto de Sousa Coutinho om den till Forte de Bragança. Det tidigare namnet hedrade Nossa Senhora da Conceição. Regelbundna översvämningar fick Luís de Albuquerque de Melo Pereira e Cáceres att från 1776 ersätta den med Real Forte Príncipe da Beira, omkring två kilometer uppströms.