Monument to the dead of World War II, Krigsmonument i Rio de Janeiro, Brasilien

Monumento Nacional aos Mortos da Segunda Guerra Mundial, kallat Monumento aos Pracinhas, står i Flamengo-parken vid Guanabara-bukten. Dess 31 meter höga portal av rå betong, den första användningen av synlig betong i Brasilien, reser sig över ett underjordiskt mausoleum där marmorskivor kantas av långa stenhalvöar. En bassäng med glasbotten på 70 gånger 12 meter ovanför mausoleet ger ljus och svalka åt interiören, och en intilliggande sal visar föremål om Brasiliens insats i Italien.

Marskalk Mascarenhas de Moraes, befälhavare för Brasiliens expeditionsstyrka, föreslog monumentet för att ta emot soldater som stupat i Italien. Arkitekterna Marcos Konder Netto och Hélio Ribas Marinho vann den nationella tävlingen, med konstruktionsprojektering av Joaquim Cardozo. Arbetet började den 24 juni 1957 och avslutades den 24 juni 1959. År 1960 grävde en kommission ledd av marskalk Oswaldo Cordeiro de Farias upp 462 kroppar från den brasilianska kyrkogården i Pistoia, Italien; kvarlevorna anlände till Rio de Janeiro den 15 december 1960.

Monumentet kallas Monumento aos Pracinhas efter de soldater i Brasiliens expeditionsstyrka som det hedrar. Bland konstverken finns en granitskulptur av Alfredo Ceschiatti för de tre försvarsgrenarna, en metallskulptur av Júlio Catelli Filho för flygvapnet och en kakelmålning från 1959 av Anísio Medeiros för de som dog till sjöss. Varje 8 maj, segerns dag, tilldelas civila och militärer Medalha da Vitória.

Mausoleet och museet ligger under den 31 meter höga betongportalen, nås från Flamengo-parken vid Guanabarabukten. Vaktavlösningen sker första söndagen i juni, augusti och oktober klockan 10.00, och första fredagen övriga månader. Den 70 gånger 12 meter stora fontänen med glasbotten ligger ovanför mausoleet.

Den 31 meter höga abstrakta betonskulpturen Monumentalportalen var Brasiliens första användning av synlig betong. Vid dess fot ligger den okände soldatens grav: en oidentifierad urna överlämnades av marskalk Mascarenhas de Moraes till president Juscelino Kubitschek, som placerade den där den ännu står.