House at Sítio do Padre Inácio, Bandeirante-hus i Cotia, Brasilien.

Huset på Sítio do Padre Inácio är en rektangulär lantlig casa-grande av stampad lera (taipa de pilão), placerad halvvägs upp på sluttningen så att regnvatten rinner bort från väggar som grävts direkt i marken utan stensockel. De små öppningarna håller interiören dunkel. Fasaden raddar kapellet, gästrummet med egen ingång och alpendre; därifrån kommer man till stora salen, kring vilken sovrummen ligger utan korridorer. Kök och bad låg utanför byggnaden.

Casa-grande uppfördes i början av 1700-talet, ungefär ett sekel innan Anna de Barros Leme ägde det; hennes farfar, sargento-mór Roque Soares Medella, lät bygga det. Hennes föräldralösa kusin Ignácio Francisco do Amaral bodde där från 1798 och blev präst 1810, femtiosju år gammal. Efter deras död såldes egendomen till tyska invandrare; IPHAN listade den 1951 och CONDEPHAAT 1974.

Huset bär namnet efter prästen Inácio Francisco do Amaral, änkling och kusin till ägarinnan Anna de Barros Leme, som bodde på gården från 1798 och prästvigdes 1810 vid femtiosju års ålder. Efter Annas och prästens död såldes egendomen till tyska invandrare, men i folkminnet förblev huset knutet till den tidigare invånare. Köket och badrummet låg utanför huvudbyggnaden.

Huset ligger på Padre Inácio-vägen i Cotia, São Paulo, och är tillgängligt för besökare som är intresserade av att utforska tidig kolonialarkitektur. Dess läge nära staden gör det lätt att nå om du reser i Stor-São Paulo-området.

De steniga kvarnstenarna från den gamla moinhon ligger fortfarande halvt dolda i gräsmattan framför huset, det enda som återstår av de sidobyggnader som en gång omgav sede. Resten av anläggningen, bland annat skydd för djur och slavar, har försvunnit.