Pucará de Tilcara, Förinkaisk fästning och arkeologisk plats i Tilcara, Argentina

Pucará de Tilcara är en befäst bosättning av grova, murbruksfria stenmurar på en 80 meter hög morro vid sammanflödet av Huasamayo och Río Grande, 1 km söder om Tilcara. Rektangulära taklösa inhägnader med låga murar och små mörka öppningar stiger längs sluttningen och indelas i bostadskvarter, djurfållor, en nekropol och ett ceremoniellt område. En stympad pyramid på platsen tillhör inte regionens byggnadstradition.

Omaguaca-folket byggde denna befästa bosättning omkring 1100 som en militär fästning i denna bergsregion. Århundraden senare blev den en betydande utpost när inkafolket expanderade in i området under 1400-talet.

Namnet kommer från tilcara-folket, en delgrupp av omaguacafolket som byggde bosättningen. Under inkatiden blev den huvudstad i provinsen Humahuaca: statliga verkstäder tillverkade föremål av alabaster och marmor som skickades till Cusco som tribut, och här bodde den curaca-familj som Viltipoco tillhörde. Man har också funnit en inkansk adelskvinnas grav med gravgods.

Klättringen för att nå fästningen är brant, så bär stadiga skor och avsätt extra tid för uppförsbacken. Ett tillhörande arkeologiskt museum vid basen låter dig undersöka föremål som hittats på platsen och lära dig mer om regionens historia.

Återuppbyggnaden av platsen är till stor del Salvador Debenedettis verk; från 1911 rensade han omkring 2000 kvadratmeter och reste murarna till drygt en meter. Eduardo Casanova slutförde arbetet från 1948. En stympad pyramid på området hör inte till regionens byggnadstradition.